Från B till F
Säg Vilma och man tänker förmodligen på flicknamnet. Vilma är också en informationsstandard för byggmaterialartikelinformation som ägs av Byggmaterialhandlarna. Kvalitetssäkrare för Vilma-standarden mellan säljare och köpare av byggmaterial är Finfo, där Calle Grundkvist är VD.
Finfo är Sveriges största databas för artikelinformation om byggmaterial, med 1 900 000 artiklar från 400 leverantörer. Från leverantörerna går prisinformation, bilder, dokumentation, logistikdata, miljöegenskaper och produktegenskaper till byggmaterialhandlare som Beijer, K-bygg och Mestergruppen. Genom att använda en gemensam och samlad kanal underlättar det för handlarna att ta emot information och leverantörerna minskar sin administration.
En av informationsdelarna, miljöegenskaper, plockas bland annat från BASTA-systemet. När leverantörer lägger in sina produkter med betyg i BASTA-systemet plockar Finfo upp det och skicka vidare till byggmaterialhandlarna, som i sin tur kan visa det i sina fysiska och digitala marknadsplatser.
Calle tycker själv att BASTA-systemet är bäst på grundinformation om artiklar. Hos byggmaterialhandlarna märks ett skifte till att allt fler kunder beställer via e-handeln och sedan plockar upp materialet på plats. Calle tror att antalet köp som sker via e-handel kommer att fortsätta öka och bli en allt viktigare kanal. Det skapar ökade informationskrav och särskilt inom hållbarhet och miljö.
- Vet du att du beställer en produkt med BASTA-betyget, så är den deklarerad och innehåller inga farliga ämnen, säger Calle
En utmaning branschen står inför är att kunna identifiera varor på artikelnivå, och där kommer GTIN in. GTIN (Global Trade Item Number) är en gemensam identifierare av byggprodukter och genom att inkludera GTIN för varje enskild produkt vet systemen att de pratar om samma produkt. Historiskt har bedömningssystemen inte krävt GTIN för varje produkt eller artikel, vilket gör det svårt att matcha när informationen rör sig mellan olika system. Bygghandeln har sedan länge jobbar med GTIN eftersom det är streckkoden på förpackningen. Ingen GTIN – ingen möjlighet att scanna produkten i kassan.
Calle tar exemplet med en leverantör av plankor: säg att det är en bräda i exakt samma dimensioner, i fem olika träslag. Tre av plankorna kan ha betyget BASTA och två BETA. Är inte GTIN inlagd för respektive produkt kan Finfo inte skilja plankorna åt och rätt betyg kommer inte att kunna visas.
Framöver kommer digitala produktpass eller digitala följesedlar påverka branschen stort. Projektet Miljödata NU, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Byggföretagen, Trafikverket, Byggmaterialindustrin, Byggmaterialhandlarna, NCC, Peab, Skanska, tittar på hur klimatinformation ska samlas in och skickas vidare.